VÅRT FORUM

är tänkt att vara ett forum för frågor och svar mellan oss medlemmar. Annonser och efterlysningar av samlar- och amatörkaraktär har också sin plats här. Gratis för medlemmar.

Tisdagsklubben.

Tisdagsklubben bildades den 9 april 1940 av grevinnan Amelie Posse. Hon hade tidigare i sista stund lyckats lämna Tjeckoslovakien, där hon var gift och bosatt. 1938 hade hon bevittnat den nazistiska framfarten mot oliktänkande och greps av avsky mot allt vad diktaturer hette.

Tisdagsklubben blev i Stockholm en mötesplats för alla som kände avsky för diktatorer, i synnerhet Hitler. Grevinnans lägenhet blev en samlingspunkt för proallierade människor i Stockholm med kända personer som prinsarna Eugen och Wilhelm, kulturpersonligheter som Gustaf Stridsberg, Johan Landquist, Herbert Tingsten, Harry Martinsson, Eyvind Jonsson, Vilhelm Moberg, Karl Gerhard m fl. som medlemmar.

På ett tidigt stadium lärde Amelie Posse känna personer vid den brittiska legationen. Av dem mottog hon flera radioapparater, som hon förvarade under sin säng. Radioapparaterna hade hon fått genom förmedling av den ”biträdande pressattachén” Peter Tennant, som ofta besökte hennes lägenhet. Tennant var egentligen chef för SOE (Special Operations Executive) i Sverige, där man planerade och genomförde störnings- och sabotageaktioner mot tyska och tyskvänliga institutioner. Radioapparaterna gjordes i legationens källare och bars sedan ut ”till behövande”.

Tisdagsklubben upplöste sig själv under femtiotalet efter Amelie Posses död.

Litteratur:
Bokholm, Rune:Tisdagsklubben. Om glömda antinazistiska sanningssägare i svenskt 30- och 40tal. Malmö 2001. 478 sidor
Tennant, Peter: Vid sidan av kriget. Diplomat i Sverige 1939–1945. Stockholm 1989. 321 sidor.

Beträffande Radio Sweden...

Tack för tidningen och artikeln om Radio Sweden. Som flitig resare till fjärran länder under mina år hos Ericsson så medförde jag alltid en Sony världsmottagare för avlyssning av Sverige och BBC of course.

I Englunds artikel saknas dock SSB-sändaren i Varberg som den station som oftast hördes bäst. Tyvärr lades denna station ner av sparskäl.

Jag befann mig i Bangalore när Palme sköts och fick denna nyhet på indisk morgon.

Estoniakatastrofen fick jag en semestermorgon på Mallorca , dessa nyheter via Varberg som enda hörbara station.

Brev från Mats Björk

Vi har fått ett långt brev från Mats Björk, trogen skribent i denna spalt. Av utrymmesskäl kan vi inte återge det i sin helhet. Mats skriver: ”Hej! Hoppas att Vårt Forum får fortleva i tidningen, jag har ju fått stor respons på mina funderingar här.”

Mats erinrar om det godagensvar hans frågor kring dubbelgallerröret gav. Han skriver: ” I anknytning till dubbelgallerrören vill jag erinra om ytterligare en rörtyp som tycks ha kommit på 1960-talet. De kallades lågvoltsrör och fick sin användning i bilradioapparater. De fungerade liksom dubbelgallerrören med mycket låg anod - oh skärmgallerspänning, . De kunde dock kopplas direkt på 6 eller 12 volts bilbatteri. Nu skulle det vara roligt om någon kunde komma med någon intressant konstruktion med lågvoltsrör, liksom var fallet med dubbelgallerrören. Kanske en superenkel 1-rörs audionmottagare?...

En annan obsolet och bortglömd komponent är tunneldioden. 1973 fick Leo Esaki Nobelpriset för upptäckten av lavineffekt och negativ resistans i halvledare, i praktiken för uppfinningen av tunneldioden. Tjugo år senare var det ingen som kände till komponenten... Om någon har någon erfarenhet av komponenten så vore det roligt att få ta del av det. Jag har en bok med några tunneldiodtillämpningar. Om ni vill så kan jag sända några kopior. Hälsningar Mats Björk”

EVN 171

Etiketten i locket manar: ”Röret skall alltid inkopplas tillsammans med järnmotståndet för att god förstärkning och livslängd skall garanteras.”	Elektrodsystemets konstruktion med en flat anod och gallret som en spiral ovanpå och glödtråden i en båge däröver är typisk för tidiga tyska rör.
Den påkostade ”rörkartongen” med särskild ficka för järnmotståndet vittnar om att detta var dyra grejor!