Moon radio

Jag fortsätter här serien om svenska radiotillverkare med ett företag som än idag är verksamt som grossist inom elektronikbranschen, men som under 30-talet också sålde egna radioapparater. Turen har alltså kommit till Moon radio. Som vanligt bygger artikeln på fakta ur samtida fackpress, uppgifter i bytesprislistor och liknande publikationer samt reklambroschyrer och bevarade apparater ur min egen och andras samlingar. Just i fallet Moon refererar jag också till en kort historik om firman skriven av grundarens söner, som finns tillgänglig på Sveriges Radiohistoriska Förenings hemsida. (Utlagd av Björn M under ”teknikhistoriska artiklar”) Kanske ska jag också nämna att jag är väl medveten om att Moons logotype består av enbart gemener, men att jag ändå valt att skriva det som egennamn med Versal i början.

Företaget startades av Tryggve Sundin, som först ska ha bedrivit försäljning av klockor och smycken i liten skala i föräldrahemmet, medan han jobbade på Fritzes hovbokhandel i Stockholm och sparade pengar för att kunna etablera en riktig firma. Första försäljningsframgången ska ha varit resegrammofoner av märket Star, som Sundin importerade från tyskland efter en resa dit i början av 30–talet. Då hette företaget ännu bara Firma Tryggve Sundin och försäljningen bedrevs genom dörrknackning. Märket Star var ju egentligen registrerat av Kooperativa Förbundet (för grammofonskivor och troligen även grammofoner), men eftersom grammofonerna han sålde var importerade så kunde de antagligen inget göra åt saken, i den händelse de nu fick kännedom om affärerna överhuvudtaget.

Viss osäkerhet råder kring när firman verkligen blev Moon radio. Bröderna Sundin anger i sin artikel 1934 som startår och det är möjligen korrekt, men i så fall hade Tryggve Sundin redan bedrivit försäljning av radio med märket Moon desförinnan. Namnet Moon förklaras helt enkelt med att det var ett logiskt och lämpligt namn i relation till Star och mer komplicerat än så är det nog inte. Beträffande den första serien Moonapparater så ska den ha kommit till säsongen 1932-33 och min kunskap om dess existens är uteslutande hämtad ur en gammal bytesprislista från radiohandeln, då jag varken känner till några bevarade exemplar eller några andra skriftliga källor som nämner dem.

Tre typer fanns: 3-rörs växelström special, 4-rörs likström och 4-rörs växelström super. Det är väl bara att konstatera att samtliga är nätanslutna och att det faktiskt tycks finnas en superheterodynmottagare bland dem. Anmärkningsvärt tidigt från ett litet märke, men då inget övrigt är känt om ursprung eller utformning så kommer vi inte längre där. Säsongen 1933-34 finns åter tre nya modeller på programmet, men nu kan en samtida annons bekräfta åtminstone i två fall: Typerna 3 V 4 och 3 A 4. Det ska dock sägas att annonsen är införd i julinumret av facktidskriften Radio och Radio Amatören årgång 1934 och att apparaterna även presenteras i redaktionell text i samma nummer.

För det första är det sent att presentera en radio ur 1933-34 års serie, men likväl lite för tidigt för att komma med nyheter till säsongen därpå. Möjligen var inte apparaterna färdiga förrän då, men det kan också vara så att de sålts genom dörrknackning tidigare och att Tryggve Sundin själv fann tidpunkten lämplig att presentera dem för fackpressen och eventuella återförsäljare. Tillfället är väl valt så tillvida att inga andra större radionyheter riskerade att stå i vägen för uppmärksamheten, men annars är det lite udda.

Artikeln i tidskriften börjar: ”Under en tid av fem år har firma Tryggve Sundin fört sina svenskbyggda Moon-apparater i marknaden.” Märkligt med tanke på att han då skulle ha börjat med radio redan under 20-talet och det är inte troligt. Antagligen så broderar han lite eller så är det så att han faktiskt sålt några apparater redan då, men knappast under namnet Moon. Hur som helst så rör det sig nu om en växelrespektive en allströmssuper med fyra rör plus likriktare. Dessutom nämns en bilradio med 4 + 1 rör i artikeln, medan det i annonsen i samma tidning dock står om en 6 rörs bilradio. Därtill ska modellen 21 WL ha saluförts, men om den vet jag bara att den ingick i programmet även nästföljande säsong och att det skulle röra sig om en 3 rörs allströmsapparat.

Sen har jag faktiskt också en apparat i min egen samling som heter 3 V 3 B och den kan ha någon koppling till Moon. Radion 3 V 3 B är en udda bekantskap både vad beträffar dess utseende, som framgår av vidstående bilder, och dess tekniska utformning. Mest anmärkningsvärt är att skalan till synes integrerats med högtalaren i fronten, men att den senare i själva verket monterats omvänd och spelar genom en tygklädd öppning i radions bakstycke. Chassiet har samma utformning som Moons 3 A 4 och 3 V 4, men med ett rör mindre. Min identifikation grundar sig på överensstämmelsen med bilden i annonsen från Moon och en liten provetikett på en spolbox där i alla fall typ 3 V 3 B står skrivet med blyerts. Apparaten är försedd med patentlicensmärke som avviker från alla andra jag sett: Förutom numret så står ”Byggs...” stämplat bakom. Sista delen är inte läslig eller också är det en förkortning och texten som helhet är något otydlig, men givetvis funderar jag i banor om det kan röra sig om en byggsats. Vad skulle det annars kunna betyda?

Nu kommer vi då till frågan om Moon hade egen radiotillverkning eller vem eller vilka som annars byggde deras apparater. Jag kan inte ge ett i alla avseenden heltäckande svar, tyvärr. Sönerna Tord och Jan skrev följande i sin historik om Moon. TS avser fadern, Tryggve Sundin:

”1934 träffade T.S. Gylling och Leopold B. Levine som skulle starta Skandinaviska Radio Aktiebolaget. Dessa herrar kom överens om att bygga egna radioapparater. T.S. fick på sin lott att skaffa radiorör. Han reste till USA och träffade Sylvania som tillverkade radiorör och lysrör. T.S. fick agenturen för Sylvania i Sverige. Den första fabriken hette Tjernelds Radio Stockholm som låg på Hudiksvallsgatan 4 och där tillverkades chassierna i allströms eller växelströmsutförande. Sedan monterade var och en in chassit i sin egen låda. Gylling=Centrum Levine=Eia T.S.=Moon.”

Först kan vi ju konstatera att det hade sålts radio av märket Moon minst två år tidigare än 1934 och att Centrum apparater från AB Gylling & Co också hade sålts sedan 1932. Centrum använde i allmänhet Marconirör under 1934, medan de från 1935-36 års säsong faktiskt hade just Sylvaniarör. Vidare så kom radioapparater från Skandinaviska Radio AB i marknaden första gången hösten 1934, men det rör sig bara om en USA-tillverkad modell som dessutom såldes under sitt riktiga namn: Philco typ 264. Säsongen efter förekommer dock några modeller som troligen är svenskbyggda och troligen innehåller amerikanska rör, möjligen från Sylvania.

Det är ju så vitt jag vet riktigt att Moon fick agenturen för Sylvanias radiorör i Sverige och det innebär förstås att de som använde sådana rör i sina apparater borde ha haft affärer med firman. Anledningen till att de behövde rör och kanske även andra komponenter från USA var säkert den att Radiointressentförbundet i Sverige under patentstriderna hindrade inköp av radiodelar från till dem anslutna firmor om man inte tecknade patentlicensavtal. Moon, Centrum, Skandinaviska Radio AB (sedemera Skantic) och Tjerneld ställde sig alla som motpart till patenttrusten och var alltså i behov av komponenter och först och främst rör från en oberoende tillverkare.

Det står ju i historiken ovan att den första fabriken hette Tjernelds Radio, som tillverkade chassierna och att var och en monterade in i sin egen låda. Det må låta tänkbart för Moon och Skantic, men kanske lite märkligt i fallet Centrum, som ju redan var ganska väl etablerade 1934. Tjerneld var möjligen spindeln i nätet så tillvida att man tillverkade gangade vridkondensatorer och spolsystem av hög kvalitet, som användes av flera fabrikanter. Det hela är dock lite mer komplicerat än så. Framemot 1936-37 finns nämligen också flera belägg för gemensamma modeller mellan dessa fyra märken i olika konstellationer.

I nästa Audionen fortsätter jag den här artikeln. Jag tänkte följa upp och forska vidare i de fyra märkena/tillverkarnas samröre och följa utvecklingen även efter att Moon slutade sälja radio med eget märke. Det bygger främst på jämförelser mellan tillgängliga apparater och broschyrfakta, men mitt material är begränsat, så varje bidrag med kunskap, iakttagelser eller kommentarer från Audionens läsare är som alltid mycket välkomna.